Aromaterapi med AromaSticks

Eteriska oljor:

Eteriska oljor återfinns i cirka 300 olika växtfamiljer. Genom fotosyntesen i växternas plastider och cytoplasma kan de lagra oljor i särskilda förvaringsorgan såsom oljeceller, oljekörtlar och intercellulära sekretområden. Eteriska oljor kan extraheras från alla växtregioner.

Oljorna är fettfria, vattenlösliga och helt flyktiga med en koncentrerad och växtspecifik doft.

Varje olja består av många enskilda föreningar som ger doften och den eteriska oljan en unik karaktär. De olika ämnena balanserar doften och gör den harmonisk. Oljorna skiljer sig helt från växtlipider.

Följande egenskaper är gemensamma för alla eteriska oljor:

Biologiska kriterier:
– finns i specifika områden av växten
– bildas i växtens plastider eller cytoplasma
– sekretbaserade
– aromatiska

Kemiska kriterier:
– monoterpena, seskviterpena
– fenylpropanderiverade
– naturliga, svavelfria

Fysiska kriterier:
– temperaturbetingat flyktiga
– icke polära (lipofila) till semipolära, kovalenta bindningar beroende på den kemiska strukturen (t.ex. utseende för OH-grupper) i de enskilda bindningarna

Eteriska oljor har många välgörande egenskaper som kan bidra till människans välbefinnande. Den farmakologiska effekten av eteriska oljor och deras aromer, betingas av växelverkan mellan olika föreningar, vilket kan ändra de farmakokinetiska och farmakodynamiska egenskaperna för eteriska oljor. Det är därför möjligt att utöka och förbättra oljornas effektivitet genom att kombinera flera olika oljor.
Luktsinnet

Luktsinnet är det äldsta av våra sinnen och har utvecklats för att vi snabbt ska kunna upptäcka och reagera på stimuli i vår omgivning för att överleva; t.ex. genom att signalera fara eller ingjuta lugn och ro. Luktsinnet är vårt kemiska sinne. Lukten vi känner utgörs av molekyler, men vårt sätt att uppfatta lukt är ett biologiskt fenomen och inte en inneboende egenskap hos molekylen.

Doftmolekyler kommer in i kroppen med varje andetag och reagerar med luktreceptorerna som sitter på luktcellernas cilier inuti näsan. Människan har omkring 350 till 400 olika luktreceptorer och kan uppfatta hundratusentals dofter, enligt somliga upp till en biljon olika dofter.

Den plats i näsan där vi förnimmer lukt är en liten sidokammare till näshålan som kallas doftfåran. Luktcellerna är placerade på luktepitelet, en slemhinna i näsan, på en yta mindre än en kvadratcentimeter. I den fuktiga hinna som omger luktnervcellerna löses doften upp och skickar signaler till hjärnan.

Människokroppen innehåller cirka tio miljoner luktceller som förnyas löpande var 60:e dag. Luktcellerna är nervceller som inhämtar information om kroppens omgivning och skickar den vidare till hjärnan. Luktcellerna omvandlar de kemiska doftsignalerna till elektroniska impulser som hjärnan kan uppfatta.

Dofter har många olika beståndsdelar. Doften av en ros består till exempel av över 500 olika delar. För att hjärnan ska kunna hantera så komplexa dofter måste de många luktcellerna samarbeta.

Arommolekyler tycks inte bara interagera med kroppen via luktsinnet utan tros även kunna påverka det centrala nervsystemet på annan väg, exempelvis via det vaskulära eller trigeminala systemet.

Under ett enda andetag händer allt nedan på bara några sekunder.

  1. Doftmolekyler når under andetaget luktreceptorerna som består av 30 miljoner luktceller. På cellernas membran sitter en av 350 till 400 olika receptortyper.
  2. Molekyler som inte binder till luktreceptorceller absorberas av nässlemhinnan varifrån de enligt forskningsrön tar andra vägar än luktbanan till delar av det centrala nervsystemet som t.ex. hjärnan och ryggraden och där framkallar en effekt. [1]
  3. Doftmolekylerna binder till en receptor, som skickar en signal till glomerulus i luktknölen som innehåller de synapser som kopplar nödvändiga olfaktoriska (lukt-) processer till hjärnan.
    I varje glomerulus finns uppemot 10 000 celler av samma typ, vilka samverkar för att bearbeta och stärka signalen/impulsen.
  4. Luktknölen skickar därefter signalen till luktbarken där impulsen analyseras. Cellerna aktiveras först när de får signaler från två eller fler glomeruli samtidigt. På så sätt kan de känna igen produkter av stimuli från receptorerna.
  5. Doftstimuli skickas till prefrontala cortex i hjärnan och bildar med hjälp av de andra sinnena smak, känsel, hörsel och syn en komplett förnimmelse eller känsla.
  6. Det limbiska systemet, mer specifikt hippocampus, hypotalamus och amygdala, får också information av dofterna.
    – Amygdala kopplar ihop doften med känslor och skänker den därigenom mening.
    – Hypotalamus styr hormonsystemet. Feromoner antas därefter utsöndras med effekter i hela nervsystemet. Det är här som dofter kan utöva en fysiologisk påverkan på kroppen.

Eftersom luktsystemet och andra vägar som är kopplade till näsan kringgår barriären blod och hjärna, ger luktstimuli upphov till mycket snabba reaktioner. Luktsignaler når hjärnan inom 150 till 200 millisekunder efter inandning genom näsan och en mängd biologiska reaktioner inträffar inom 2-3 minuter därefter. Jämfört med oralt intag där en aktiv substans behöver 30 till 60 minuter på sig att nå sitt mål, eller via huden vilket tar allt från minuter till timmar för att framkalla reaktion, är luktbanan överlägset snabbast.
Dofter och välbefinnande:

Genom en medveten användning av dofter, går det att uppnå verklig fysisk och psykisk förändring. Kontrollerad användning av eteriska oljor kan förbättra såväl välbefinnande som stämningsläge.

Dofter påverkar via det limbiska systemet det vegetativa nervsystemet och med det alla omedvetna processer som sinnesstämning, andning, blodcirkulation och matsmältning. Det limbiska systemet hör till den fylogenetiskt äldsta delen av hjärnan, som består av flera olika strukturer och svarar för ett stort antal interna funktioner som minne och inlärning samt homeostatiska mekanismer.

Genom att använda eteriska oljearomer i olika behandlingar, och i vardagen, går det att förbättra sitt allmänna välbefinnande på ett säkert och behagligt sätt.

[1] Chioca LR, Antunes VD, Ferro MM, Losso EM, Andreatini R. (2013). Anosmi (luktblindhet) försämrar inte den ångestdämpande effekten hos eterisk lavendelolja (inhalerad av möss). Life Sci. 30;92(20-21):971-5
Kagawa D, Jokura H, Ochiai R, Tokimitsu I, Tsubone H. Sedative effects of Cedrol inhalation and its mechanism of action. Jpn J Physiol 2003; 53: S327