Forskning & Kuriosa

Eteriska oljor 
Eteriska oljor återfinns i cirka 300 olika växtfamiljer. Genom fotosyntesen i växternas plastider och cytoplasma kan de lagra oljor i särskilda förvaringsorgan såsom oljeceller, oljekörtlar och intercellulära sekretområden. Eteriska oljor kan extraheras från alla växtregioner.

Oljorna är fettfria, vattenlösliga och helt flyktiga med en koncentrerad och växtspecifik doft.

Varje olja består av många enskilda föreningar som ger doften och den eteriska oljan en unik karaktär. De olika ämnena balanserar doften och gör den harmonisk. Oljorna skiljer sig helt från växtlipider.

Följande egenskaper är gemensamma för alla eteriska oljor:

Biologiska kriterier:
– finns i specifika områden av växten
– bildas i växtens plastider eller cytoplasma
– sekretbaserade
– aromatiska

Kemiska kriterier:
– monoterpena, seskviterpena
– fenylpropanderiverade
– naturliga, svavelfria

Fysiska kriterier:
– temperaturbetingat flyktiga
– icke polära (lipofila) till semipolära, kovalenta bindningar beroende på den kemiska strukturen (t.ex. utseende för OH-grupper) i de enskilda bindningarna

Eteriska oljor har många välgörande egenskaper som kan bidra till människans välbefinnande. Den farmakologiska effekten av eteriska oljor och deras aromer, betingas av växelverkan mellan olika föreningar, vilket kan ändra de farmakokinetiska och farmakodynamiska egenskaperna för eteriska oljor. Det är därför möjligt att utöka och förbättra oljornas effektivitet genom att kombinera flera olika oljor.
Luktsinnet

Luktsinnet är det äldsta av våra sinnen och har utvecklats för att vi snabbt ska kunna upptäcka och reagera på stimuli i vår omgivning för att överleva; t.ex. genom att signalera fara eller ingjuta lugn och ro. Luktsinnet är vårt kemiska sinne. Lukten vi känner utgörs av molekyler, men vårt sätt att uppfatta lukt är ett biologiskt fenomen och inte en inneboende egenskap hos molekylen.

Doftmolekyler kommer in i kroppen med varje andetag och reagerar med luktreceptorerna som sitter på luktcellernas cilier inuti näsan. Människan har omkring 350 till 400 olika luktreceptorer och kan uppfatta hundratusentals dofter, enligt somliga upp till en biljon olika dofter.

Den plats i näsan där vi förnimmer lukt är en liten sidokammare till näshålan som kallas doftfåran. Luktcellerna är placerade på luktepitelet, en slemhinna i näsan, på en yta mindre än en kvadratcentimeter. I den fuktiga hinna som omger luktnervcellerna löses doften upp och skickar signaler till hjärnan.

Människokroppen innehåller cirka tio miljoner luktceller som förnyas löpande var 60:e dag. Luktcellerna är nervceller som inhämtar information om kroppens omgivning och skickar den vidare till hjärnan. Luktcellerna omvandlar de kemiska doftsignalerna till elektroniska impulser som hjärnan kan uppfatta.

Dofter har många olika beståndsdelar. Doften av en ros består till exempel av över 500 olika delar. För att hjärnan ska kunna hantera så komplexa dofter måste de många luktcellerna samarbeta.

Arommolekyler tycks inte bara interagera med kroppen via luktsinnet utan tros även kunna påverka det centrala nervsystemet på annan väg, exempelvis via det vaskulära eller trigeminala systemet.

Under ett enda andetag händer allt nedan på bara några sekunder.

1. Doftmolekyler når under andetaget luktreceptorerna som består av 30 miljoner luktceller. På cellernas membran sitter en av 350 till 400 olika receptortyper.
2. Molekyler som inte binder till luktreceptorceller absorberas av nässlemhinnan varifrån de enligt forskningsrön tar andra vägar än luktbanan till delar av det centrala nervsystemet som t.ex. hjärnan och ryggraden och där framkallar en effekt. [1]
3. Doftmolekylerna binder till en receptor, som skickar en signal till glomerulus i luktknölen som innehåller de synapser som kopplar nödvändiga olfaktoriska (lukt-) processer till hjärnan.
   I varje glomerulus finns uppemot 10 000 celler av samma typ, vilka samverkar för att bearbeta och stärka signalen/impulsen.
4. Luktknölen skickar därefter signalen till luktbarken där impulsen analyseras. Cellerna aktiveras först när de får signaler från två eller fler glomeruli samtidigt. På så sätt kan de känna igen produkter av stimuli från receptorerna.
5. Doftstimuli skickas till prefrontala cortex i hjärnan och bildar med hjälp av de andra sinnena smak, känsel, hörsel och syn en komplett förnimmelse eller känsla.
6. Det limbiska systemet, mer specifikt hippocampus, hypotalamus och amygdala, får också information av dofterna.
   – Amygdala kopplar ihop doften med känslor och skänker den därigenom mening.
   – Hypotalamus styr hormonsystemet. Feromoner antas därefter utsöndras med effekter i hela nervsystemet. Det är här som dofter kan utöva en fysiologisk påverkan på kroppen.

Eftersom luktsystemet och andra vägar som är kopplade till näsan kringgår barriären blod och hjärna, ger luktstimuli upphov till mycket snabba reaktioner. Luktsignaler når hjärnan inom 150 till 200 millisekunder efter inandning genom näsan och en mängd biologiska reaktioner inträffar inom 2-3 minuter därefter. Jämfört med oralt intag där en aktiv substans behöver 30 till 60 minuter på sig att nå sitt mål, eller via huden vilket tar allt från minuter till timmar för att framkalla reaktion, är luktbanan överlägset snabbast.

Dofter och välbefinnande:

 Genom en medveten användning av dofter, går det att uppnå verklig fysisk och psykisk förändring. Kontrollerad användning av eteriska oljor kan förbättra såväl välbefinnande som stämningsläge.

Dofter påverkar via det limbiska systemet det vegetativa nervsystemet och med det alla omedvetna processer som sinnesstämning, andning, blodcirkulation och matsmältning. Det limbiska systemet hör till den fylogenetiskt äldsta delen av hjärnan, som består av flera olika strukturer och svarar för ett stort antal interna funktioner som minne och inlärning samt homeostatiska mekanismer.

Genom att använda eteriska oljearomer i olika behandlingar, och i vardagen, går det att förbättra sitt allmänna välbefinnande på ett säkert och behagligt sätt.

eav den luft vi normalt andas in når luktfåran och luktreceptorernas säten. Om man i stället sprayar doften i luften kommer de doftmolekyler som verkligen når detta område att vara mycket färre. Med en inhalator kan man styra doftmolekyler i hög koncentration direkt till det område där de är verkningsfulla och därmed uppnå en mycket högre dos doftmolekyler. AromaSticket är faktiskt tre gånger effektivare än dofter som sprayas i luften.

2) Tillvänjning. Vid användning av inhalator utsätts användaren för doften under en mycket kort tid, vilket innebär att känsligheten och perceptionen, samt eventuella fysiologiska reaktioner på doften, inte avtar. Vid frekventare stimulering (dvs. med varje andetag under en viss period) minskar reaktionen på stimuli ända tills asymptomatiska nivåer uppnås. Ju mindre intensivt ett stimulus är desto snabbare verkar det. Detta leder till en minskad reaktionsnivå på detta stimulus, något som i synnerhet gäller dofter i omgivningsluften. Genom att tillföra en intensiv doft uppfattas varje inhalation som lika viktig och åtföljs av vederbörlig reaktion.

3) Genom användning av luktsystemet undviks direkt kontakt mellan oljorna och huden vilket minskar risken för kontaktallergier och systemisk exponering avsevärt.

Två studier har publicerats i fackgranskade vetenskapliga tidskrifter.

Schneider, R. (2016) There Is Something in the Air: Testing the Efficacy of a new Olfactory Stress Relief Method (AromaStick®). Stress Health, 32: 411–426 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/smi.2636/abstract

Schneider, R. (2016) Direct Application of Specially Formulated Scent Compositions (AromaStick®) Prolongs Attention and Enhances Visual Scanning Speed. Applied Cognitive Psychology 30(4): 650–654, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/acp.3237/abstract

[1] Chioca LR, Antunes VD, Ferro MM, Losso EM, Andreatini R. (2013). Anosmi (luktblindhet) försämrar inte den ångestdämpande effekten hos eterisk lavendelolja (inhalerad av möss). Life Sci. 30;92(20-21):971-5
Kagawa D, Jokura H, Ochiai R, Tokimitsu I, Tsubone H. Sedative effects of Cedrol inhalation and its mechanism of action. Jpn J Physiol 2003; 53: S327

Ingrid K gör egna aromaterapiblandningar på beställning. Kontakta oss på info@ingridk.com för mer information

Apelsin- en hälsokur

Att apelsiner innehåller mycket vitamin C är vida känt. Apelsiner innehåller också de mindre kända phytonäringsämnena (mer än 170 olika) och flavonider (mer än 60 olika). Dessa näringsämnen i kombination med apelsinernas vitamin C ger många hälsofrämjande egenskaper.

Att äta apelsiner kan bland annat sänka blodtrycket och kolesterolvärdet samt förebygga inflammationer – t.ex. förkylning och återkommande öroninflammationer. Apelsiner kan motverka blodproppar och därmed minska risken för stroke och hjärtinfarkt. Deras anti-inflammatoriska egenskaper ger positiva effekter på bl.a. astma, reumatism, ulcerös kolit och multipel skleros. Risken att drabbas av cancer kan reduceras, särskilt magcancer. Apelsiner innehåller också antioxidanter och kan stärka immunförsvaret.

Viktigt att notera är att många av apelsinernas viktiga näringsämnen finns i skalet eller den vita substansen som finns precis innanför skalet – något som oftast tas helt bort när man framställer juice. Apelsinskalet innehåller dessutom oljor med en behaglig doft. Oljorna från just apelsinskal används ofta i rengöringsprodukter vilket visar att många upplever dofterna som angenäma.

När de första astronauterna reste i rymden fick de med sig många olika saker för att deras hälsa skulle hållas på en bra nivå. Astronauterna fick näringsrik mat, spel för att motverka uttråkning, övningar och uppgifter för att motverka stress samt bilder, musik och ljud från sin hemmiljö för att motverka depression. En sak hade dock glömts bort: luktsinnet. Modern forskning visar att dofter stimulerar regioner i hjärnan som kontrollerar bland annat produktion av neurokemikalier – som är nödvändiga för att det centrala nervsystemet skall fungera – och hormoner. Problemen för astronauterna blev så stora att de fick flyta runt i rymdskeppet och lukta på citrusdoftande våtservetter.

Koncentrerad eterisk apelsinolja hittar du i webbshopen under länken eteriska oljor.

Så skrämmer du bort mygg och fästingar

Även om du är vaccinerad mot TBE kan fästingar sprida sjukdomar och besvär. Och alla vet väl hur nattsömnen kan fördärvas av kliande myggbett? Lugn, det finns knep som gör dig mindre attraktiv för de små rackarna.

Gör en spray av 2 dl kokat vatten 1 1/2 tsk vodka eller brännvin samt eteriska oljor ex. 4 dr pepparmynta, 4 dr eukalyptus och 6 droppar lavendel. Skaka om och spraya på huden (akta ögonen) eller i rummet. Du kan också använda sprayen för att skydda dina husdjur från insektsbett.

Risgroddsolja – för skön hud

Ta hand om din hud! Risgroddsolja är en oxidant som förebygger hudens åldrande samtidigt som den är uppmjukande och fuktighetsbevarande. Oljan har en naturlig solskyddsfaktor på 4, perfekt för att skydda dig mot solen när du rör dig utomhus. Den milda risgroddsoljan passar lika bra på mogen hud som känsligt babyskinn. Har håret blivit sprött och torrt av sol och bad? Gör en inpackning med oljan – du kommer att märka skillnaden direkt!

Choklad bra medicin mot stroke

En ny Svensk studie på 33 000 kvinnor visar att risken för att drabbas av stroke är lägre om man äter choklad.

Risken sjönk med 20 % bland den femtedel som åt i snitt 66 gram choklad i veckan.

-Det är ganska stor reduktion, full jämförbar med effekterna av vissa typer av vanlig medicinering, säger Susanna Larsson, forskare vid enheten för nutritionsepidemiologi vi karolinska institutet.

Studien har publicerats i Journal of the American College of Cardiology. ( TT)

Eteriska oljor och julen

Håll dig frisk och sätt stämningen med eteriska oljor över julen

Inom aromaterapin används eteriska oljor, som utvinns ur rötter, blommor, blad, stjälkar från örter samt ur vissa träd. Förutom massagens kända effekter har aromaterapin en specifik effekt, doft. Till skillnad från andra sinnesorgan går signalerna från doften direkt in till olika centra, framförallt till den del av hjärnan som kallas det limbiska systemet, ibland kallad reptilhjärnan, känslohjärnan eller dofthjärnan. Det limbiska systemet omfattar olika körtlar som hippocampus, amygdala med flera. Dessa körtlar styr stora delar av kroppens nerv och hormonsystem, men också kreativitet, känslor, intiution, hunger, törst, sömnmönster, sexlust och minnen. Luktsignalerna når vår hjärna snabbt och är i förbindelse med vårt undermedvetna, vi behöver alltså inte känna den medvetet för att reagera och agera på den. Hur vi reagerar på en doft är helt individuellt.

De eteriska oljor som man främst förknippar med julen är förstås kanel, kardemumma, gran, tall, apelsin och kryddnejlika.

Alla har de det gemensamt att de är riktiga dunderkurer för hälsan!

Många av de kryddor vi använder till jul har blivit tillgängliga genom de stora geografiska upptäckterna i vår del av världen. Kännedom om dem spreds genom sjöfarare, köpmän, missionärer och kringresande naturvetenskapsmän. Kanel och kardemumma är kryddor som nämns i de tidiga sanskrifterna och är än i dag vida använt och utbrett i den Indiska folkmedicinen så väl som i andra tropiska länder.

Alldeles säkert är det ingen tillfällighet att vi använder just dessa kryddor till jul. Kryddnejlika är starkt bakteriedödande och utmärkt för att förbättra matsmältningen, kanel har en lång historia i traditionell kinesisk medicin och har använts för matsmältningen, för sina värmande egenskaper och anses vara utmärkt för immunförsvaret. Tall och gran har använts i folkmedicinen mot andningsbesvär, förkylningar, andra virussjukdomar och muskelvärk.

En apelsin preparerad nejlikor användes för att hålla mal och annan ohyra borta. Det som förr användes i folkmedicinen för att upprätthålla hälsan, smaksätta mat och avvärja sjukdomar har blivit en jultradition som numera är en blandning av hundratals olika jultraditioner från hela Europa och nu är det vårt limbiska system som till viss del vill ha en apelsin med kryddnejlikor till jul!

Ingrid K